Sista inlägget från Nepal. Imorgon kl 15 flyger vi österut via Korea till NZ.
Tänkte sammanfatta med två listor.
Saker jag kommer sakna med Nepal (helt ärligt den svåraste listan att sätta ihop)
- De människor som vi lärt känna här, några av de som vi arbetat med här är helt underbara människor som man önskar att man kunde vara lite närmre och spendera mer tid med. Dom kommer man sakna.
- Gästvänligheten, Nepaleserna är så sjukt välkomnande och är snabba att bjuda in en på te i deras hem. Gästvänligheten leder förvisso också till att de lassar upp tre portioner mat på ens tallrik trots att man säger att man är mätt, men man får ta det onda med det goda.
- Det här är sjukt cheesy, men Nepalesernas leende är i en klass för sig, jag vet inte vad det är med det, men det är outstanding
- Priserna, tänk om man kunde gå in på en restaurang och få ganska schysst ryggbiff för 50 spänn och en coca för en dryg femma.
Det är allt jag kommer på nu, får se om jag kommer på mer när jag inte är här längre.
Saker jag inte kommer sakna med Nepal
- Tutande, alla rackarns tutor överallt, bara massa tut hela tiden och dessutom har många pimpat sina bilar med tutor med melodier, det är helt vansinnigt störigt
- Skräpet, det här landet är så otroligt skitigt, speciellt Katmandu, kanske om något år att soptunnan kommer till Katmandu
- Rökelse, all rökelse som dom tänder för att behaga sina gudar eller Buddha(jag inser att "Buddha" är en förenkling, ni får ursäkta, jag är inte helt insatt) är vidrig. En sötsliskig rök som får en att må illa.
- Dåliga duschar, längtar verkligen efter en dusch med varmt vatten och bra tryck
- Pruta, jag hatar att pruta, längtar efter att gå in i en butik och betala vad det står på prislappen, då vet man iaf att man blir lurad.
- Dåligt kranvatten, tänk att bara kunna öppna kranen och dricka vattnet, fantastiskt
- Musiken, fruktansvärd, går ej att beskriva, måste upplevas. Kort sagt kan man säga att ett luciatåg på dagis sjunger med mer bas i rösten än vad de gör här
- Att gå in och sätta på sig långkalsonger, det ska vara tvärtom
- Att vara hemlös, jag börjar sakna att ha ett hem, vi har ju flängt runt här och jag hade ju inget riktigt hem i NZ heller, ska bli skönt att vara någonstans där det känns som hemma.
Det är allt jag vill skriva, tillräckligt med gnäll så.
Med det sagt så vill jag säga att jag utan problem kan se mig själv jobba i ett liknande land i framtiden. Just nu känns det t.o.m. troligt. Men det ligger i framtiden, jag får se vad Gud har i kikaren.
Anyways, imorgon lämnar vi och det ska faktiskt bli skönt, känner mig klar för den här gången, och redo att få smaka på lite västerländsk lyx och träffa alla där hemma igen. Tre månader i ett U-land är tillräckligt för att vara första gången känner jag. Nästa gång kommer jag vara mer förberedd på vad jag ska möta.
Nästa inlägg från NZ (eventuellt Korea)
Ha det bra där hemma
Tänkte sammanfatta med två listor.
Saker jag kommer sakna med Nepal (helt ärligt den svåraste listan att sätta ihop)
- De människor som vi lärt känna här, några av de som vi arbetat med här är helt underbara människor som man önskar att man kunde vara lite närmre och spendera mer tid med. Dom kommer man sakna.
- Gästvänligheten, Nepaleserna är så sjukt välkomnande och är snabba att bjuda in en på te i deras hem. Gästvänligheten leder förvisso också till att de lassar upp tre portioner mat på ens tallrik trots att man säger att man är mätt, men man får ta det onda med det goda.
- Det här är sjukt cheesy, men Nepalesernas leende är i en klass för sig, jag vet inte vad det är med det, men det är outstanding
- Priserna, tänk om man kunde gå in på en restaurang och få ganska schysst ryggbiff för 50 spänn och en coca för en dryg femma.
Det är allt jag kommer på nu, får se om jag kommer på mer när jag inte är här längre.
Saker jag inte kommer sakna med Nepal
- Tutande, alla rackarns tutor överallt, bara massa tut hela tiden och dessutom har många pimpat sina bilar med tutor med melodier, det är helt vansinnigt störigt
- Skräpet, det här landet är så otroligt skitigt, speciellt Katmandu, kanske om något år att soptunnan kommer till Katmandu
- Rökelse, all rökelse som dom tänder för att behaga sina gudar eller Buddha(jag inser att "Buddha" är en förenkling, ni får ursäkta, jag är inte helt insatt) är vidrig. En sötsliskig rök som får en att må illa.
- Dåliga duschar, längtar verkligen efter en dusch med varmt vatten och bra tryck
- Pruta, jag hatar att pruta, längtar efter att gå in i en butik och betala vad det står på prislappen, då vet man iaf att man blir lurad.
- Dåligt kranvatten, tänk att bara kunna öppna kranen och dricka vattnet, fantastiskt
- Musiken, fruktansvärd, går ej att beskriva, måste upplevas. Kort sagt kan man säga att ett luciatåg på dagis sjunger med mer bas i rösten än vad de gör här
- Att gå in och sätta på sig långkalsonger, det ska vara tvärtom
- Att vara hemlös, jag börjar sakna att ha ett hem, vi har ju flängt runt här och jag hade ju inget riktigt hem i NZ heller, ska bli skönt att vara någonstans där det känns som hemma.
Det är allt jag vill skriva, tillräckligt med gnäll så.
Med det sagt så vill jag säga att jag utan problem kan se mig själv jobba i ett liknande land i framtiden. Just nu känns det t.o.m. troligt. Men det ligger i framtiden, jag får se vad Gud har i kikaren.
Anyways, imorgon lämnar vi och det ska faktiskt bli skönt, känner mig klar för den här gången, och redo att få smaka på lite västerländsk lyx och träffa alla där hemma igen. Tre månader i ett U-land är tillräckligt för att vara första gången känner jag. Nästa gång kommer jag vara mer förberedd på vad jag ska möta.
Nästa inlägg från NZ (eventuellt Korea)
Ha det bra där hemma
1 kommentar:
Vi får se vad Gud har i kikarn..
Skicka en kommentar